Kraftig ökning av autism bland flickor

Socialstyrelsen har kartlagt förekomst av autismdiagnos bland barn och vuxna, samt psykiatrisk samsjuklighet. Rapporten visar på en kraftig ökning av antalet autismdiagnoser, särskilt bland flickor.

Rapportens "Autism, förekomst och samsjuklighet", syfte är att öka kunskapen om autism. Den vänder sig främst till professionen och beslutsfattare inom hälso-och sjukvården samt andra relevanta aktörer.

Förekomsten av autism

Autism är snarlikt lika vanligt förekommande hos män och kvinnor. År 2023 hade 155 369 personer i åldrarna 2–64 år en autismdiagnos. Av dem var cirka 40 procent kvinnor. Totalt motsvarar antalet omkring två procent av befolkningen. Pojkar får sin diagnos tidigt, från 2 års ålder. Flickor får diagnosen som tonåringar eller som unga vuxna.

Högsta förekomsten av autism finns bland unga vuxna 18–24 år – där nästan fem procent av män och fyra procent av kvinnor hade diagnosen 2023.

Kraftig ökning av autismdiagnos bland flickor

Antal barn och vuxna som nydiagnostiserats, har ökat successivt mellan 2010 och 2023. På senare år har flickor och kvinnor diagnostiserats i allt större utsträckning. Andelen som får diagnosen har ökat mest bland flickor 10–17 år. Ökningen har sexfaldigats sedan 2010.

Trend av brantare ökning av nya fall

Bland personer födda samma kalenderår visar den kumulativa incidensen, andelen ackumulerade nya fall till och med 2023, att sju procent av män respektive fem procent av kvinnor hade fått diagnosen autism (i den födelsekohort som hade störst andel ackumulerade nya fall). En trend är en brantare ökning av nya fall för varje skifte av födelsekohort.

Hög samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser

Omkring 50 procent av personer med autism har samtidig också en adhd-diagnos. Det är också mycket vanligt med andra psykiatriska diagnoser i sjukdomshistorien, som depressioner, ångestsyndrom och självskador. Bland flickor och kvinnor även ätstörningar. Personer med autism har en förhöjd risk för suicid.

Tänker följa utvecklingen

Socialstyrelsen planerar att följa utvecklingen, bland annat mot bakgrund av att allt fler får diagnosen. Eftersom autism är ett spektrumtillstånd kan symtom och svårigheter skilja sig åt. Att flickor och kvinnor i allt större utsträckning får diagnosen, ökar vidare behovet att se om skilda symtombilder och olika grad av funktionsnedsättning mellan könen också har ökat.

Viktigt med tidig upptäckt

Sammantaget visar uppgifterna att det är angeläget för hälso- och sjukvården och andra aktörer att tidigt upptäcka symtom på autism. Detta särskilt med tanke på att många personer mått dåligt innan autismdiagnosen. Den förhöjda risken för suicid understryker än mer hur viktig det är med tidig upptäckt.

Nationella riktlinjer för adhd och autism, samt digitalt stöd för implementering

Sedan våren 2024 finns reviderade nationella riktlinjer för vård vid adhd och autism. Nu finns även ett webbstöd för att implementera rekommendationerna.

Det digitala stödet är utformat så att du kan välja vad som är relevant i ditt arbete.

Stödet har sex delar:

• Kort om adhd och autism, samt dagens vård och stöd
• De nationella riktlinjerna och hur de hänger ihop med vård- och insatsprogram
• Implementera riktlinjerna
• Inspiration av andra
• Fallbeskrivningar med förslag på workshop
• Quiz om riktlinjerna

Du får ta del av erfarenheter från LSS-verksamhet, habilitering, samverkan region och kommun, Kriminalvården med flera. Samtliga exempel visar att det går att utveckla verksamheter i linje med riktlinjerna.

Kontakt

Frågor om rapporten
Peter Salmi, utredare
E-post: peter.salmi@socialstyrelsen.se

Frågor om nationella riktlinjerna
E-post: nationella riktlinjer@socialstyrelsen.se

Frågor om det digitala implementeringsstödet:
Anna Dahlberg, utredare
E-post: anna.dahlberg@socialstyrelsen.se

Hantering av personuppgifter

Här kan du läsa mer om hur Socialstyrelsen hanterar personuppgifter.

Publicerad 2024-12-04